Jag hittade något underbart igår. Ett slott gjort av paff, med vit yta. Genast när jag såg det, visste jag att det var något jag ville dela med mina barn. Så på söndag morgon när jag var ensam med barnen och behövde något att göra med dem, tog jag fram slottet. Helt super. Barnen blev genast förälskade och lekte i begeistrad stämning medan vi lyssnade på Torsten med borsten från "Din egen skiva".
Nu när barnen är två och fyra år gamla, viker det praktiska undan litet. Blöjbyten, påklädningar, mat, tvätt tar mindre tid och det finns större möjlighet för att börja leva enligt mina och mannens egna preferenser. Jag har alltid drömt om att vara den mamman som gör saker tillsammans med sina barn. Det idealet har nog blivit manglat av både trötthet, irritation, utmattning och allmänn entropi de senaste åren. Men nu börjar jag märka att mina impulser här hemma gäller annat än att bara sova. Härligt!
Så vi tog fram alla vaxdukar, blandade färger, sökte penslar, papper, vattenburkar och gjorde allmänn förberedelse. Blixtsnabbt, för att förhindra att gröntäckta fötter springer över parkett och soffa, satt jag fram allt material. De första tio minuterna gick åt till att ge instruktioner och spontant komma på regler: "Måla inte på foten, nej inte heller på handen - akta soffan, oj, vatten var en dålig idé - nej vi behöver nog bara färg, jaha kanske vi tar en pensel per färg så behöver vi inte tvätta penslarna imellan, måla bara på slottet måla bara på slottet målabarapåslottet."
Att skapa tillsammans med barn är en hiskelig utmaning. Har du kontrollbehov, har du inte skyddat alla ställen tillräckligt bra, har du en tanke om hur det skall se ut när det är färdigt, är du alls spänd på något - ja då blir du smått galen. Efter de första minuters iteration, då jag blev medveten om allt jag hade glömt att tänka på, hade vi riktigt roligt. Vi hade ljusrött, ljusblått, guld, silver, grönt och gult som färger. Mindre färger hade kanske varit bättre, men nu hölls barnens intresse igång.
När entusiasmen började avta, bar jag den mindre till badkaret och satte på duschen. Sedan kollade jag förstingens fötter, för att undvika färgglada fotmärken och bad honom också till badrummet.
Efter ett lyckat måleri följde matkink, lågt blodsocker och dagsömnsdags. Nu sover ungarna och när de vaknar skall vi beundra vårt verk. Ni får göra det redan nu.
Pröva det här med dina egna eller ett lånebarn
Du behöver: slott/hus av papp, plast, tidningspapper eller vaxduk för att skydda golv och möbler, penslar, hushållspapper, posterpaint (Stockman, Tempera eller annan affär där man säljer pysselgrejer) eller Stockmar färger blandat med gräddfil.
Gör ett hus av papp eller köp ett färdigt, t.ex. från http://www.smallable.com/paperpod/2288-paperpod-cardboard-fortified-castle.html eller här.
Skydda golvet och möbler med plast, också de mest otänkbara ställen
Ät litet innan för att undvika lågt blodsocker, speciellt du som vuxen, det är viktigt för att du skall hålla dig tålmodig och närvarande.
Ta vätskeformade täckfärger och sätt i fryslådor, t.ex. blå, röd, gul och vit. Sätt en pensel i varje färg.
Lägg på lugnande musik.
Förklara reglerna på förhand; vi målar bara på slottet, be av den vuxna om ni vill byta färg, en pensel per färg, säg när ni är klara - ni får inte lämna plasten utan en vuxen, dusch efteråt.
Ta ett djupt andetag och börja. Försök låta bli att kontrollera vad barnen målar, slappna av och måla gärna med. Det är viktigare att ni har roligt tillsammans, än att det blir på ett visst sätt.
Paffet blir vått om man använder mycket vatten, så använd gärna bara färgen, tvätta inte penslarna imellan.
För mycket små deltagare kan ni använda Stockmar färger som är blandade i gräddfil, för en garanterat giftfri färg.
För större deltagare kan reglerna vara friare och de kan också blanda färger osv
Uppstädning: tvätta, torka och klä på barnen. Sedan skall underlagsplasten, penslarna och färgfrysburkarna tvättas. Beroende på barnens ålder och din ork kan du ta med barnen eller inte.
Efteråt kan du unna dig en paus och lägga upp fötterna en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar